På vintern, när människorna hade fönsterluckorna stängda klättrade St Nicholaus upp på taken och släppte ner sin säck med gåvor genom hålet i taket. Det är bakgrunden till vår moderna jultomte!
Guiden i Myra berättar glatt på vårt resmål om den legendariske St Nicholaus, biskop i Myra i Turkiet på 300-talet.
I Myra, som idag heter Demre levde Sankt Nicholaus, sjömännens skyddshelgon och förebilden för jultomten, som var biskop i Myra på 300-talet.
Många av de uppgifter som finns om Nicholaus liv går inte att helt värdera historiskt, berättelserna har istället en legendarisk karaktär. Men det sägs att han var en väldigt godhjärtad man som alltid ställde upp för människor som behövde hjälp, vare sig de var fattiga eller uteliggare.
Han föddes i Lykien av kristna föräldrar. Efter att han blivit prästvigd av sin släkting for han till Jerusalem för att där bli eremit, men återvände så småningom till sin hemstad där han blev ärkebiskop. Detta var strax före de svåra förföljelserna som utbröt mot kristna, under kejsarna Diocletianus och Maximianus, och Nikolaus själv fick erfara de svåra tiderna genom att en tid sitta i fängelse. Först när Konstantin den store kom till makten frigavs han.
Han närvarade vid första konciliet i Nicaea, och deltog i tidens strider mot arianismen; det berättas att han där slog Arius på käften, och att det kanoniska straffet han därmed skulle åläggas blev avskrivet genom mirakulöst ingripande från jungfru Maria.
Framför allt blev Nikolaus känd för sin givmildhet, och för att han vinnlade sig om att inte framhålla att han själv var givaren. När hans föräldrar dog skänkte han bort hela sitt arv till de fattiga, och han räddade tre döttrar till en skuldsatt man från att prostitueras genom att i tre nätter i rad kasta in en väska med guld till dem. Den senare berättelsen ligger till grund för dagens Sinterklaas, sancta Claus, jultomten.
Efter sin död begravdes han först i Myra, men hans reliker fördes vid saracenernas maktövertagande till Bari i Italien. Hans kult var till en början koncentrerad till Grekland, men spreds till övriga Europa, bland annat genom att grekiska prinsessor gifte in sig i nordeuropeiska kungahus. Han är Greklands, Serbiens, Makedoniens och Rysslands skyddshelgon.
St.Nicholas kyrkan i Myra
Efter hans död restes ett monument utanför byn, som då var centrum för regionen. Senare byggdes även en kyrka i Myra, till hans minne.
Antika Myra
Myra var förr en gammal grekisk stad i Lykien, som under en tid var landets huvudstad. Staden Myra heter på turkiska Demre. I den här antika staden finns det en mängd historia och staden innehåller många fornlämningar.
En välbesökt plats
Staden Myra är idag en välbesökt plats som många besöker för att hedra det givmilda och beskyddande helgonet Sankt Nicholaus och hans grav och kyrka är väldigt populära turistmål, som ligger precis mitt inne i det moderna Demre.
Teatern i Myra
Den imponerande teatern i Myra är välbevarad och har 35 st sammanhängande rader av sittplatser. Teatern förstördes under en jordbävningen som ödelade staden, men byggdes upp kort tid efteråt.
Någon gång senare så blev teatern ändrad så att den kunde användas som en arena till gladiatorspel.
Förr var fasaden var rikt utsmyckade med teatermasker och representationer av mytologiska scener och personligheter.
Gravkamrarna i Myra
Lykierna är kända för sina storslagna gravmonument. Inhugget i bergssidorna finns fortfarande mängder med ”husgravar” och höga sarkofager. Klippgravarna imiterar trähus med pelarprydda fasader, där en del är utformade som tempel och andra som enkla boningar, huggna direkt ur berget. Stenen är ”limestone”, som är en ganska ”mjuk” hanterbar stenart.
